Referensprojekt åtgärdsmetoder
Använd sökfiltret till vänster för att sortera bland referensprojekten. Om något filteralternativ saknas är det troligen på grund av att inget upplagt projekt motsvarar det alternativet.
Nedan finns de referensprojekt som skickats in av våra medlemmar. Vi vill gärna ha in fler projekt, så kontakta info@renaremark.se om du har ett! Ett stort tack till Naturvårdsverket och SGU som har finansierat arbetet med att designa om referensprojekten och lägga till sedimentprojekt.
Järnsjön
Tid: 1993-1994
Vad var problemet? Höga halter PCB i fisk till följd av utsläpp från numera nedlagt returpappersbruk uppströms Järnsjön.
Vad gjordes? 150 000 m3 fibersediment innehållandes 400 kg PCB muddrades, avvattnades och deponerades lokalt.
Hur gick det? Tre år efter avslutad åtgärd hade halten PCB i gädda sjunkit från 2,7 mg/kg till 0,2 mg/kg färskvikt. Åtgärdsmålet på 0,4 mg/kg hade uppnåtts.
Vad kostade det? 46 mkr.
Huvudman: Hultsfreds kommun.
Karlshäll
Tid: 2005-2022
Vad var problemet? Kvicksilverhalten i bl.a. fisk var 14 ggr högre i Notviken än utanför Spridning av kvicksilver från viken.
Vad gjordes? Grävmuddring och avvattning av 10 000 ton förorenade sediment, bla fibersediment.
Hur gick det? Åtgärdsmålet är under utvärdering.
Vad kostade det? 73 miljoner kr
Huvudman: Luleå kommun
Örserumsviken
Tid: 1999–2004
Vad var problemet? Fiberrika sediment innehållandes kvicksilver och PCB från returpappersverk förorenade en grund östersjövik.
Vad gjordes? 160 000 m3 sediment sugmuddrades, avvattnades och deponerades lokalt.
Vad kostade det? 115,5 mkr.
Huvudman: Västerviks kommun
Svartsjöarna
Tid: 2005 till 2007
Vad var problemet? Fibersediment och kvicksilver från pappersbruk ledde till höga halter metylkvicksilver i sediment och organismer.
Vad gjordes? 255 000 m3 fibersediment sugmuddrades och pumpades in i geotuber, som deponerades lokalt.
Vad kostade det? 126 mkr
Huvudman:Hultsfreds kommun.